Ett växande intresse – och ett gemensamt ansvar

Intresset för kanotleder i Sverige har ökat stadigt under lång tid, med en kraftig ökning under pandemin. När andra aktiviteter begränsades blev naturen en självklar plats för rörelse, återhämtning och gemenskap.

Utvecklingen är på många sätt mycket positiv. Fler besökare bidrar till lokal näringslivsutveckling, stärker folkhälsan och ökar möjligheterna till rekreation. Samtidigt har det ökade nyttjandet skapat ett allt större tryck på naturen och på den service som finns längs lederna.

Service och infrastruktur längs kanotlederna byggdes ursprungligen för kommunernas invånare. I dag används de i hög grad även av besökare utifrån, vilket innebär att kapaciteten inte längre räcker till. Det väcker också frågan om ansvarsfördelning – ska kommunerna ensamma bära ansvaret för service till alla, oavsett hemort?

I dag samverkar tre kommuner, två kanotcentraler, flera föreningar (bland annat fiskevårdsföreningar) samt ett stort antal markägare för att möjliggöra en mer hållbar kanotled i området. Här finns både olika drivkrafter och ibland motstående intressen – kommersiella och ideella, besökare och boende – men också stora möjligheter att tillsammans skapa långsiktiga lösningar.

Ytterligare en utmaning är länsstyrelsens förslag om att utöka djurskyddsområdet. Det skulle innebära fler begränsningar för var man får gå iland, vilket i sin tur riskerar att öka slitaget på andra platser i sjön. Resultatet kan bli ökad nedskräpning, större slitage och fler konflikter längs en redan hårt belastad led.

För att möta dessa utmaningar finns ett tydligt behov av en långsiktig och demokratisk samarbetsmodell. En modell som samlar berörda aktörer, tar tillvara olika intressen, möjliggör gemensam påverkan i myndighetsfrågor och driver ett aktivt utvecklings- och hållbarhetsarbete kring kanotleden – för naturen, besökarna och de som lever här.

AKTIVITETER

  • Nulägesanalys vad gäller besökstryck och besöksmönster då detta ändras utifrån nya fågelskyddsområden under projektets genomförande, sjösystemets status (enligt redan känd fakta), nedsmutsning, information, lägerplatser och dess standard, annan känd fakta med relevans för kanotleden, alternativa iläggsplatser som används, samt kvalitativ besökarundersökning under sommaren.
    Målet är att hitta bestående system för att bedöma det årliga antalet besökare då det har stark koppling till hållbarheten för destinationen.
    I nulägesananlysen ingår behovet av tillsyn och värdskap nu och i framtiden.
  • Workshops med specifika intressentgrupper för att sammanväga behov och drivkrafter (exempelvis mark- och skogsägare, näringsidkare, boende, kommuner). Bör inkludera bearbetning av underlag och utformning av avtal mellan markägarna och andra intressenter.
  • Benchmarking med andra kanotleder och/eller naturturismområden och deras lösningar (såsom DANO) för att jämföra med projektets lösningar såsom sophantering, toaletter, bokning etc.
  • Utökat värdskap utmed leden via kanotledsvärdar. Ansvarig projektledaren i samverkan med kanotcentral. Inkluderar utbildning av nya kanotvärdar. Sommaren 2025 och sommaren 2026.
  • Utveckling och investering i informationsmaterial kopplat till kanotleden inkluderat allemansrätt, kanotledens dragning, möjlig service runt leden och annan viktig information för besökaren. Kommunikation ut till intressenterna från projektet.
  • Leverera en arbetsmodell och en plan för arbetet kring en hållbar kanotled inklusive ansvarsfördelning, juridiska krav, finansieringsform, kommunikation, avtal och ersättningsmodeller, rekommenderat besökstryck, behov av framtida investeringar på kort och lång sikt, lämplig tillsyn i området som är förankrad och blir en plan att arbeta utefter dag 1.
    Säkerställa ansvaret mellan föreningens ingående parter ska fördelas, på vilka sätt vi kan hitta våra ”varför” och minsta gemensamma nämnare för samarbete i föreningsform.
  •  Etablera en mobil lägerplats inklusive kontroll av tillståndskrav.

SYFTE

Syftet med projektet är att skapa en gemensam och långsiktigt hållbar förvaltning av kanotleden i Immeln, Raslången och Halens sjösystem, som möjliggör positiva naturupplevelser för både besökare och boende, samtidigt som motsättningar och miljöpåverkan minimeras.

MÅL

– Genomföra en nulägesanalys
– Genomföra minst 20 möten med intressenter kring drivkrafter för samarbete
– Ta fram en mobil lägerplats
– Sammanställa en slutrapport.

GEOGRAFISKT OMRÅDE

Området projektet ska arbeta med  sträcker sig genom Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommun. Olofströms kommun  kommer att delta som en referens och benchmarking i projektet

PRIMÄR MÅLGRUPP

Den primära målgruppen är boende, mark- och skogsägare, företag, föreningar och berörda kommuner med direkt koppling till kanotleden.
Dessa påverkas av utmaningar som nedskräpning, störningar samt otydlig ansvarsfördelning och tillsyn.

Genom en gemensam och demokratisk samarbetsform vill projektet skapa långsiktiga strukturer för hållbar utveckling, tydligare ansvar och ett fortsatt engagemang för området – nu och för kommande generationer.

SEKUNDÄR MÅLGRUPP

Den sekundära målgruppen är utsocknes besökare och regionala intressenter som söker lugn, naturupplevelser och viss service längs kanotleden.

För att detta ska vara möjligt krävs ett ansvarsfullt beteende där kunskap om allemansrätten och respekt för natur och boende är centralt.

Genom tydlig information och gemensamma spelregler blir även besökare en del av lösningen och bidrar till kanotledens långsiktiga hållbarhet.