HUVUDMÅL

Samla kunskap och underlag för att utveckla en åtgärdsplan för Arkelstorpsviken.

SYFTE

Projektets syfte är att utreda varifrån näringsämnena kommer.

Då det idag är väldigt osäkert om dessa kommer uppströms viken eller från sedimenten i själva viken.

Det är också tänkt att utreda innehållet i sedimenten.

Det finns förhoppningarna på att sedimenten innehåller tillräckligt mycket näringsämne, samtidigt som halterna av tungmetaller är låga nog, för att göra sedimenten intressant att i framtiden använda i det lokala jordbruket.

Detta skulle då kunna leda till en eftertraktad produkt samtidigt som det skulle fungera väl med kretsloppstanken.

ARKELSTORPSVIKEN
Arkelstorpsviken är den norra delen av Oppmannasjön.
Viken bildar en ca 80 hektar stor vattenspegel som förbinds med övriga Oppmannasjön genom en smal kanal.
Viken omges till största delen av jordbruksmark och i norra änden ligger samhället Arkelstorp.
Boende i området har under årens lopp upplevt att viken alltmer växer igen och blir grundare av ansamlat illaluktande sediment.
PROVTAGNING
Provtagning tillsammans med Högskolan i Kristianstad vintern 2016-2017 visade på ett sedimentdjup på över 7 meter i viken.
SEDIMENT
Sedimentytan är något diffus, men man mätte upp ett vattendjup på 0,5 – 1 meter.
Historien bakom denna uppbyggnad av sediment är ännu ej klargjord.
Dessa enorma ansamlingar av sediment hindrar friluftsliv såsom bad och fiske för de boende i anslutning till sjön.
Det är svårt att ta sig fram med båt till av Oppmannasjön på grund av sedimenten.
Från den årliga miljöövervakningen som görs av Skräbeåns vattenråd visar dessa på att viken är den största källan till närsalter i avrinningsområdet.
MILJÖÖVERVAKNING
Man kan också läsa från miljöövervakningen, att viken har en klorofyllproduktion (alger) som är minst 5 gånger så stor som övriga stationer i Skräbeåns avrinningsområde.
Det har under senare år höjts varningar att det nu börjar ansamlas sediment utanför viken i de norra delarna av själva Oppmannasjön, vilket tyder på att problemet rör sig mot kusten.
AVRINNINGSOMRÅDEN
Nedströms finns natura 2000 utmärkta Oppmannasjön följt av Ivösjön med utlopp i Hanöbukten.
MER KUNSKAPER
För att kunna titta på olika lösningar kring Arkelstorpsviken krävs det mer kunskaper.
Först och främst måste man klarlägga om den stora näringsbelastningen kommer från avrinningsområdet uppströmsviken eller om de näringsämnen som noteras i miljöövervakningen kommer från sedimenten som ligger i viken (historiska synder).
För att göra detta krävs det en övervakning i de tre tillkommande vattendragen på inkommande närsalter samt även på utgående vatten från viken.
Genom att fastställa inkommande mängd närsalter och utgående mängd närsalter kan källan bestämmas.
Denna kunskap är ytterst viktigt för att kunna sätta in framtida insatser på rätt ställe.
SEDIMENTETS INNEHÅLL
För att kunna gå vidare i framtiden behövs också mer kunskap över vad som finns i sedimenten idag.
Därför kommer sedimentprovet tas upp och analyseras på dess innehåll av tungmetaller och miljögifter.
Det är också planerat att titta på näringsinnehållet.
Runt omkring i Sverige används idag sjösediment som gödning i jordbruket.

DELMÅL 1

Att fastställa hur mycket näringsämnen som kommer från tillflödena och hur mycket som kommer från historiska källor. Ställa upp mätstationer för övervakning av näringsmängden i samtliga tillflöden och utflödet från viken under ett år.

Både koncentration och volymer ska övervakas för att fastställa mängden.

DELMÅL 2

Att studera innehållet i sedimenten i sjön. För att kunna överväga olika framtidsscenarier för sjön krävs kunskap av innehållet i sedimenten.
Fyra borrprover har redan upphämtas från sjön.
Dessa skall analyseras på innehåll av miljögifter tungmetaller, oljeföroreningar, PAHèr, bekämpningsmedel.
Samt på dess innehåll av näringsämnen, för att undersöka ett eventuellt värde som gödningsmedel på närliggande åkermark.

DELMÅL 3

Att åldersbestämma sedimenten.

En stor fråga är varför sjön ser ut som den gör.

I folkmun handlar det om det kommunala reningsverket. Från andra håll beskrivs det som en naturlig igenväxning.

Genom att datera sedimentprover med hjälp av kol 14 metoden kan man få klarhet i frågan.

DELMÅL 4

Att skapa mötesplatser och tematiska aktiviteter kopplat till provtagning och ekosystemtjänster.

Ge människor en plattform, för att ta till vara och öka det lokala engagemanget kring viken. Där erfarenheter, kunskap och kompetens medverkar till ett engagemang för bygden och för miljön.

Processen har flera delar i att identifiera, kartlägga och synliggöra ekosystem tjänster, samt att skapa en öppen och delaktig process kring provtagning och mätningar kring viken.

Frågeställningar lyfts kring hur vi kan påverka vår konsumtion, miljöpåverkan och avtryck identifieras. Samt vilka möjligheter som finns, för att stärka kunskapen kring möjligheter att påverka och utveckla nya lösningar för viken.